{"id":446,"date":"2026-07-15T19:36:31","date_gmt":"2026-07-15T19:36:31","guid":{"rendered":"https:\/\/baarda.ch\/?p=446"},"modified":"2026-07-15T19:36:31","modified_gmt":"2026-07-15T19:36:31","slug":"from-wikipedia-nederlaendska-ostindien","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/baarda.ch\/?p=446","title":{"rendered":"From Wikipedia: Nederl\u00e4ndska Ostindien"},"content":{"rendered":"\n

<\/h1>\n\n\n\n

nederl\u00e4ndsk besittning i Sydostasien \u00e5ren 1810-1945<\/p>\n\n\n\n

Nederl\u00e4ndska Ostindien<\/td><\/tr>
Nederlands-Indi\u00eb (Nederl\u00e4ndska<\/a>)<\/td><\/tr>
1800<\/a>\u20131949<\/a><\/td><\/tr>
<\/a> <\/a> Flagga Vapen<\/td><\/tr>
<\/a><\/td><\/tr>
Huvudstad<\/a><\/th>Batavia<\/a><\/td><\/tr>
St\u00f6rsta stad<\/th>Surabaya<\/a>[1]<\/a><\/sup>[2]<\/a><\/sup><\/td><\/tr>
Spr\u00e5k<\/a><\/th>Malajiska<\/a>
Nederl\u00e4ndska<\/a>
Diverse lokala spr\u00e5k<\/a> som javanesiska<\/a><\/td><\/tr>
Religion<\/a><\/th>Islam<\/a>
Kristendom<\/a> (Romersk-katolsk<\/a> och protestantisk<\/a>)
Hinduism<\/a>
Buddhism<\/a><\/td><\/tr>
Bildades<\/th>1 januari<\/a> 1800<\/a><\/td><\/tr>
Upph\u00f6rde<\/th>27 december<\/a> 1949<\/a><\/td><\/tr>
Areal<\/th>1 915 317 km\u00b2 (1905)<\/small><\/td><\/tr>
Folkm\u00e4ngd<\/a><\/th>37,96 miljoner (1905)<\/small><\/td><\/tr>
Valuta<\/a><\/th>Nederl\u00e4ndska Ostindien-gulden<\/a><\/td><\/tr>
F\u00f6reg\u00e5ende<\/strong>
\"\" Nederl\u00e4ndska Ostindiska Kompaniet<\/a> Efterf\u00f6ljande<\/strong>
\"\" Sundets bos\u00e4ttningar<\/a>
\"\" Japansk ockupation av Nederl\u00e4ndska Ostindien<\/a>
\"\" Republiken Indonesiens f\u00f6renta stater<\/a>
\"\" Nederl\u00e4nderna Nya Guinea<\/a><\/td><\/tr>
Idag del av<\/th><\/a> Indonesien<\/a>, <\/a> Malaysia<\/a><\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n

Nederl\u00e4ndska Ostindien<\/strong> eller Nederl\u00e4ndska Indien<\/strong> (nederl\u00e4ndska<\/a>: Nederlands-Indi\u00eb<\/em>; indonesiska<\/a>: Hindia-Belanda<\/em>) var en nederl\u00e4ndsk<\/a> koloni<\/a> i Sydostasien<\/a> fr\u00e5n \u00e5r 1800 till december 1949, d\u00e5 den sj\u00e4lvst\u00e4ndiga staten Indonesien<\/a> bildades efter det Indonesiska sj\u00e4lvst\u00e4ndighetskriget<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Kolonin omfattade Sunda\u00f6arna<\/a> utom norra Borneo<\/a> och \u00f6stra Timor<\/a>, Moluckerna<\/a> samt v\u00e4stra Nya Guinea<\/a>. Den styrdes f\u00f6re den japanska<\/a> ockupationen 1942 av en generalguvern\u00f6r j\u00e4mte ett r\u00e5d p\u00e5 fem medlemmar i huvudstaden Batavia, nuvarande Jakarta<\/a>.[3]<\/a><\/sup><\/p>\n\n\n\n

Det var en av de viktigaste europeiska besittningarna,[4]<\/a><\/sup> och bidrog till nederl\u00e4ndska framg\u00e5ngar i handeln med kryddor och avsalugr\u00f6dor<\/a> under 1800-talet och b\u00f6rjan av 1900-talet.<\/p>\n\n\n\n

Historia<\/h2>\n\n\n\n

Nederl\u00e4ndarna i form av Nederl\u00e4ndska ostindiska kompaniet<\/a> hade kommit till vad som nu \u00e4r Indonesien p\u00e5 1600-talet. Batavia<\/a> grundades 1619. Nederl\u00e4ndska ostindiska kompaniets h\u00f6jdpunkt var under mitten och slutet av 1600-talet.[5]<\/a><\/sup> Fr\u00e5n slutet av 1600-talet gick kompaniet kraftigt bak\u00e5t och dess skulds\u00e4ttning blev h\u00f6g. Den Bataviska republiken<\/a> st\u00e4llde 1795 kompaniet under statskontroll och 1798 uppl\u00f6stes det.[6]<\/a><\/sup> De besittningar som d\u00e5 var i Kompaniets h\u00e4nder omvandlades till ett nederl\u00e4ndskt kolonialimperium. \u00c5r 1800 bildades den nederl\u00e4ndska kronkolonin<\/a> Nederl\u00e4ndska Ostindien, med vid den tiden Storbritannien redan er\u00f6vrat (sedan 1795) de flesta kolonierna utom Java; 1811 togs ocks\u00e5 denna \u00f6. Efter Napoleons<\/a> fall best\u00e4mdes genom f\u00f6rdraget i Paris 13 augusti 1814, att Nederl\u00e4nderna skulle \u00e5terf\u00e5 kolonierna, som ocks\u00e5 \u00e5terl\u00e4mnades (1816-19). 1824 sl\u00f6t Nederl\u00e4nderna och Storbritannien ett f\u00f6rdrag<\/a> som delade upp Malajiska arkipelagen<\/a> i en sydlig nederl\u00e4ndsk sf\u00e4r och en nordlig brittisk sf\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5n 1840-talet och fram\u00e5t satsade Nederl\u00e4nderna krafterna p\u00e5 att konsolidera sin makt \u00f6ver dagens Indonesien och att mota andra europeiska l\u00e4nderna fr\u00e5n omr\u00e5det. De milit\u00e4ra styrkorna i Koninklijk Nederlands-Indisch Leger<\/a> bildades f\u00f6r att f\u00e5 kontrollen \u00f6ver Nederl\u00e4ndska Ostindien (Indonesien). Nederl\u00e4nderna kom nu att exploatera Indonesien \u00e4ven utanf\u00f6r huvud\u00f6n Java. Padrikriget<\/a> f\u00f6ljde 1821-1838 och Javakriget<\/a> 1825\u20131830. Prinsen Diponegoro<\/a> opponerade sig mot det nederl\u00e4ndska styret och spelade en viktig roll i Javakriget. Efter kriget tvingades han till exil av holl\u00e4ndarna. 1849 fick Nederl\u00e4nderna kontroll \u00f6ver norra Bali. Ett l\u00e5ngvarigt krig \u00e4gde rum i Aceh-provinsen<\/a> mellan nederl\u00e4ndska styrkor och inhemsk gerilla. F\u00f6rst 1912 slutade den v\u00e4pnade konflikten. I b\u00f6rjan av 1900-talet hade nederl\u00e4ndarna n\u00e5tt kontroll \u00f6ver hela territoriet.<\/p>\n\n\n\n

Eduard Douwes Dekker<\/a> skrev 1860 under pseudonymen Multatuli boken Max Havelaar<\/a> d\u00e4r Dekker skildrar holl\u00e4ndarnas egennytta och utsugningssystem p\u00e5 Java<\/a>. Boken v\u00e4ckte stort uppseende i Nederl\u00e4nderna<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Nederl\u00e4ndska Ostindien deltog 1938 i fotbolls-VM d\u00e4r de blev utslagna i f\u00f6rsta omg\u00e5ngen i.o.m. att man f\u00f6rlorade med 6-0 mot Ungern.<\/p>\n\n\n\n

Nederl\u00e4ndska Ostindien blir Indonesien<\/h3>\n\n\n\n

1949 f\u00f6rklarade sig Nederl\u00e4ndska Indien<\/a> sj\u00e4lvst\u00e4ndigt som Indonesien. D\u00e5 hade den nederl\u00e4ndska f\u00f6rvaltningen omintetgjorts av den japanska invasionen och p\u00e5f\u00f6ljande ockupation. Genom det Indonesiska sj\u00e4lvst\u00e4ndighetskriget<\/a> (1945-1949) som b\u00f6rjade efter andra v\u00e4rldskrigets slut vann den forna kolonin sin sj\u00e4lvst\u00e4ndighet och bildade staten Indonesien<\/a>. Nederl\u00e4nderna gav upp sin anspr\u00e5k f\u00f6rst efter p\u00e5tryckningar f\u00f6r FN och USA med ett undantag i Nederl\u00e4ndska Nya Guinea<\/a> som kvarstod som nederl\u00e4ndsk koloni och blev en del av Indonesien 1962.<\/p>\n\n\n\n

300 000 personer emigrerade fr\u00e5n Indonesien till Nederl\u00e4nderna under de kommande 20 \u00e5ren: s\u00e5 kallade «Indos» med b\u00e5de nederl\u00e4ndska och indonesiska r\u00f6tter, sydmoluckiska soldater med familjer och personer fr\u00e5n Guinea. De kristna sydmoluckiska soldaterna hade rekryterats till den nederl\u00e4ndska kolononialarm\u00e9n under sj\u00e4lvst\u00e4ndighetskriget. 1950 utropades Republiken Sydmoluckerna<\/a> (Republiken Maluku Selatan) men den omintetgjordes av Indonesien fram till 1955. 35 000 sydmolucker emigrerade till Nederl\u00e4nderna av r\u00e4dsla f\u00f6r repressalier i Indonesien. En sydmoluckisk sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsr\u00f6relse bildades i Nederl\u00e4nderna.[7]<\/a><\/sup><\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rvaltning<\/h2>\n\n\n\n

De bestod dels av omr\u00e5den under direkt nederl\u00e4ndsk f\u00f6rvaltning, dels av vasallstater och f\u00f6rbundsomr\u00e5den. Hela koloniv\u00e4ldet bildar ett generalguvernement, vars generalguvern\u00f6r residerade i Buitenzorg<\/a> p\u00e5 Java och hade en vicekungs<\/a> myndighet, dock inom vissa gr\u00e4nser, best\u00e4mda genom en lag fr\u00e5n 1854, med \u00e4ndringar 1909. Han var inte bara en f\u00f6rvaltnings\u00e4mbetsman, utan hade ocks\u00e5 r\u00e4tt att utf\u00e4rda lagar och f\u00f6rordningar ang\u00e5ende kolonins f\u00f6rvaltning. Han bitr\u00e4des av det indiska r\u00e5det, som bestod av en vicepresident och fyra andra av kungen utn\u00e4mnda ledam\u00f6ter, vilka dock endast hade r\u00e5dgivande myndighet. Men om generalguvern\u00f6ren var av annan mening i lagstiftningsfr\u00e5gor, m\u00e5ste han v\u00e4dja till kungen.<\/p>\n\n\n\n

Guvern\u00f6ren hade d\u00e4rj\u00e4mte ett kabinett (i Buitenzorg), kallat generalsekretariatet, med en generalsekreterare i spetsen. Under regeringen lydde 10 departement: f\u00f6r 1) marin-, 2) krigs-, 3) justitie-, 4) inrikes-, 5) kult-, 6) finans-, undervisnings- och industri-, 7) jordbruks-, 8) jordbruks\u00e4renden, 9) allm\u00e4nna arbeten, samt 10) statsverk (gruvor, j\u00e4rnv\u00e4gar, post och telegraf), vart och ett under en direktor. Dessutom fanns en r\u00e4kenskapskammare. De centrala \u00e4mbetsverken l\u00e5g i Batavia.<\/p>\n\n\n\n

Administrativt delades generalguvernementet i Java och Madura<\/a> (131 508) km\u00b2, 30 098 008 inv\u00e5nare, 1905) samt de «yttre besittningarna» (Buitenbezittingen<\/em>): Sumatra<\/a>, Banca<\/a>, Billiton<\/a>, Riouw-arkipelagen<\/a>, Borneo<\/a>, Celebes<\/a>, Sm\u00e5 Sunda\u00f6arna<\/a>, Moluckerna<\/a> och Nya Guinea<\/a> (sammanlagd areal 1 783 909 km\u00b2 med 7 619 363 miljoner inv\u00e5nare, 1905), varav 15 993 europ\u00e9er, 268 250 kineser, 10 440 araber, 20 128 andra asiater samt 7 304 552 inhemsk befolkning. De «yttre besittningarna» var organiserade p\u00e5 samma s\u00e4tt som Java, men styresm\u00e4nnen kallades guvern\u00f6rer, residenter, assistent-residenter, kontroll\u00f6rer, m. m.<\/p>\n\n\n\n

R\u00e4ttsv\u00e4sende<\/h2>\n\n\n\n

R\u00e4ttsv\u00e4sendet var olika f\u00f6r europ\u00e9er och den inhemska befolkningen: de f\u00f6rre d\u00f6mdes av europeiska domare, medan h\u00f6vdingar hade en stor del i r\u00e4ttskipningen av den inhemska befolkningen. Det finnes en h\u00f6gsta domstol i Batavia, appellationsdomstolar i Batavia, Samarang<\/a>, Soerabaja<\/a>, Padang<\/a> och Makassar<\/a> samt en m\u00e4ngd l\u00e4gre domstolar av olika slag. Full religionsfrihet r\u00e5dde.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rsvar<\/h2>\n\n\n\n

Koninklijk Nederlands-Indisch Leger<\/a> (KNIL) var Nederl\u00e4ndernas milit\u00e4ra styrkor i Nederl\u00e4ndska Ostindien. F\u00f6rutom den koloniala arm\u00e9n fanns ett slags lantv\u00e4rn (schutterij<\/em>), p\u00e5 4 968 man (av vilka 2 982 fr\u00e5n den inhemska befolkningen, \u00e4ven avsett till ordningens uppr\u00e4tth\u00e5llande. Hela den \u00f6vriga arm\u00e9n var v\u00e4rvad. En del av den nederl\u00e4ndska flottan var stationerad i Ostindien, n\u00e4mligen (1911) 18 fartyg om 30 005 ton och 54 446 h\u00e4stkrafter med 141 kanoner.<\/p>\n\n\n\n

Undervisning<\/h2>\n\n\n\n

Undervisningen var delad p\u00e5 tv\u00e5 avdelningar, en f\u00f6r europ\u00e9er och med dem assimilerade och en f\u00f6r den inhemska befolkningen. Till den f\u00f6rra h\u00f6rde (1909) 10 offentliga mellanskolor med 197 l\u00e4rare och 2 437 l\u00e4rjungar, 183 folkskolor, n\u00e4mligen 152 offentliga (128 samskolor och 24 uteslutande flickskolor), 24 statsunderst\u00f6dda och sju ej statsunderst\u00f6dda privata skolor i Java och Madura samt 48 offentliga och 2 privata skolor i de «yttre besittningarna» med sammanlagt 2 ,267 barn, samt 2 normalskolor. Nettokostnaderna f\u00f6r alla dessa skolor steg till 2,87 miljoner gulden.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r den inhemska befolkningen fanns (1909) 6 normalskolor (i Bandung<\/a>, Probolinggo<\/a>, Djokjakarta<\/a>, Oengaran<\/a>, Fort de Kock<\/a>, Amboina<\/a>) med 516 l\u00e4rjungar samt 472 offentliga och 616 enskilda skolor i Java och Madoera samt i de «yttre besittningarna» (1908) 393 offentliga och 1 299 enskilda skolor. Dessutom fanns 4 skolor f\u00f6r s\u00f6ner till inf\u00f6dda h\u00f6vdingar. Denna gren av undervisningsv\u00e4sendet kostade staten (1909) 3,87 miljoner gulden<\/a>. F\u00f6r i den asiatiska befolkningen (kineser, araber m. fl.) fanns 1906 478 skolor med 12 426 studenter.<\/p>\n\n\n\n

Statsfinanser<\/h2>\n\n\n\n

Statsinkomsterna kom fr\u00e4mst fr\u00e5n skatter p\u00e5 hus och jord, fr\u00e5n licenser, tullar och ett antal indirekta p\u00e5lagor samt fr\u00e5n personliga skatter; vidare ifr\u00e5n statsmonopol (p\u00e5 salt och opium), fr\u00e5n j\u00e4rnv\u00e4gar och fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4ljningen av produkter, som frambragts p\u00e5 statsdom\u00e4nerna. Summan av alla statsinkomsterna steg 1911 till 212,6 miljoner gulden, men statsutgifterna uppgick till 228,7 miljoner. Underskottet p\u00e5 16,1 miljoner gulden, t\u00e4cktes genom bidrag fr\u00e5n moderlandet. 1907-12 visade budgeten varje \u00e5r st\u00f6rre eller mindre underskott, utom 1907, som l\u00e4mnade ett \u00f6verskott p\u00e5 11,5 miljoner gulden.<\/p>\n\n\n\n

Av statsinkomsterna kom \u00e5rligen omkring 28,5 miljoner fr\u00e5n Nederl\u00e4nderna f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning av den indiska styrelsens produkter: kaffe, porslin, tenn (24,4 miljoner gulden) m. m. Av de indiska inkomsterna steg vinsten p\u00e5 opiumhandeln till 28 miljoner (odling av vallmo var f\u00f6rbjuden, och opiumbehovet fylles genom import fr\u00e5n Brittiska Indien<\/a> och Levanten<\/a>, varefter regeringen till h\u00f6gt pris avyttrade varan), tullar och acciser till 32 mill., jordskatterna till 27 miljoner, saltskatten till 14 miljoner.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4ringsliv<\/h2>\n\n\n\n

De viktigaste jordbruksprodukterna, som var f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r export, \u00e4r socker<\/a>, tobak<\/a>, kina, kopra<\/a>, kautschuk<\/a>, kaffe<\/a>, ris och peppar; av andra varor: petroleum, tenn och hudar. Exporten fr\u00e5n hela kolonin hade 1909 ett v\u00e4rde av 455 miljoner gulden, importen dit skattades till 281,6 miljoner gulden.<\/p>\n\n\n\n

Sp\u00e5r av kolonialtiden<\/h2>\n\n\n\n
\"\"\/<\/a>
Batavias<\/a> stadshus \u00e4r idag Jakartas historiska museum<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Det finns inom arkitekturen flera tydliga sp\u00e5r av kolonialtiden. Flera byggnader finns kvar men m\u00e5nga byggnader har \u00e4ven kommit att rivas. Under den holl\u00e4ndska tiden byggdes f\u00f6rorten Weltevreden<\/a> i Jakarta<\/a>.[8]<\/a><\/sup> I Bandung<\/a> anv\u00e4nds byggnader fr\u00e5n den holl\u00e4ndska tiden fr\u00e4mst av offentliga institutioner. Byggnader g\u00e5r i art deco och nyklassicistisk stil.<\/p>\n\n\n\n

I Indonesien finns sju nederl\u00e4ndska krigskyrkog\u00e5rdar som administreras av Nederl\u00e4ndernas stiftelse f\u00f6r krigsgravar (Oorlogsgravenstichting). Det fanns ursprungligen 22 stycken men antalet minskade n\u00e4r Indonesien blev sj\u00e4lvst\u00e4ndigt.[9]<\/a><\/sup><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

nederl\u00e4ndsk besittning i Sydostasien \u00e5ren 1810-1945 Nederl\u00e4ndska Ostindien Nederlands-Indi\u00eb (Nederl\u00e4ndska) 1800\u20131949 Flagga Vapen Huvudstad Batavia St\u00f6rsta stad Surabaya[1][2] Spr\u00e5k MalajiskaNederl\u00e4ndskaDiverse lokala spr\u00e5k som javanesiska Religion IslamKristendom (Romersk-katolsk och protestantisk)HinduismBuddhism Bildades 1 januari 1800 Upph\u00f6rde 27 december 1949 Areal 1 915 317 km\u00b2 (1905) Folkm\u00e4ngd 37,96 miljoner (1905) Valuta Nederl\u00e4ndska Ostindien-gulden F\u00f6reg\u00e5ende Nederl\u00e4ndska Ostindiska Kompaniet Efterf\u00f6ljande Sundets … <\/p>\n

«From Wikipedia: Nederl\u00e4ndska Ostindien»<\/span> weiterlesen<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-446","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/baarda.ch\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/446","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/baarda.ch\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/baarda.ch\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/baarda.ch\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/baarda.ch\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=446"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/baarda.ch\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/446\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":447,"href":"https:\/\/baarda.ch\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/446\/revisions\/447"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/baarda.ch\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=446"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/baarda.ch\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=446"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/baarda.ch\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=446"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}